En jätte till man, ropade upp mitt namn, men trots sin längd och sitt tystlåtna manér var han inte särskilt skräckinjagande, om det nu inte hade varit för att han skulle bedöma min körning.
Säkerhetskontrollen som jag fick utföra gick utan problem, men när
jag väl satt mig tillrätta och skulle starta bilen hände "nada"! Om och om igen
vred jag om nyckeln, dubbelkollade att kopplingen var tillräckligt nere 0ch
försökte förmå hjärnan att komma på vad jag gjorde för fel. Bedömaren som såg
min totala förvirring pekade efter en stund menande neråt mot alkolåset och
medan jag fumlade med detta kände jag att; ”Ja, det hade ju kunnat börja bättre…”
Trots min körlärares tidigare instruktioner om att inte prata med
mig själv under uppkörningen, så gjorde jag ju naturligtvis detta i min
nervositet; och upplyste således den knäpptyste bedömaren om vad jag missade eller
var osäker på – tills jag kom på att jag gjorde just detta och försökte hålla
truten så gott det gick. Efter att jag kört fel i första rondellen, kört runt i
Kistaområdet och emellanåt lyckats glömma/missa vad det stått för hastighet på
skyltarna och (i förhoppningsvis dold panik) dragit slutsatser om detta utefter
den dåvarande omgivningen, var vi slutligen tillbaka på Trafikverket.
”Jaha, hur tyckte du att det gick då?”, frågade jätten med totalt
intetsägande uppsyn.
”Jo, det gick väl bra. Jag gjorde ju i alla fall inga livsfarliga
saker.”, svarade jag med ett osäkert darr på rösten.
”Tycker du ja…”, replikerade han bistert och hela mitt inre frös
till is. Tyckte han att jag hade kört så dåligt? Hur kunde jag ha missat det farliga
jag gjort? Min hjärna spann vidare i ultraspeed då den rannsakade körningen
efter dessa enorma fel.
”Vad då?”, fick jag ur mig.
”Nä rå, grattis till lappen!”, kontrade mannen och undslapp sig
ett stramt leende och sträckte fram sin gigantiska hand i en lyckönskande gest. Jag stirrade
något ögonblick på honom innan det gick upp för mig att jag hade klarat det och
sedan spred sig ett lättat leende över mina läppar…
Åh grattis!!!! Bra gjort vännen! KRAM
SvaraRaderaÅå vad härligt - och vilken otaktisk man som säger så!! Förstår att du fick panik, usch.. haha! Men du... GRATTIS TILL KÖRKORTET!!!! :D Vad skönt.. nu är det kört så att säga ;) Ha en bra dag!
SvaraRadera