Efter att ha dragit mig upp ur sängen till följd av mitt enerverande alarm slogs jag av ett enormt kaffesug. Jag kastade lystna blickar på den numera försummade kaffebryggaren och överlade fram och tillbaka med mig själv. Kanske, men bara kanske fanns det en liten, liten chans att jag skulle tycka att det var gott idag.
"Å om det vore så väl, om så bara en ynka, liten skvätt!" tänkte jag. Jag stod där en stund och drog mig till minnes alla mornar, innan jag blev gravid, som jag kurat ihop mig i fåtöljen under en gosig, varm filt, med mitt utsökta kaffe och läst bibeln.
Jag suckade längtansfullt och gav efter; förberedde kaffebryggaren och väntade aktningsfullt tills den slutat att puttra och droppa (ja, inte fullt så duktig var jag, puttrandet avtog men jag hade inte tålamod nog för det senare...) Jag satte mig tillrätta, slog upp bibeln och förde muggen till läpparna, inte utan att först sniffa lite granna på den efterlängtade drycken. Jag tog mig en klunk och väntade på att avsmaken skulle fylla mina sinnen, men icke, till min förtjusning blev jag istället underbart och härligt tillfreds. Medan jag började knaggla mig igenom bibeltexten på spanska, riktigt njöt jag av mitt ljuvliga, värmande och välsmakande kaffe denna nu fantastiska morgon! Jag tog mig en klunk till och sedan en till. Dock när den fjärde skulle intagas så fick sig njutningen ett abrupt stopp. Det var helt plötsligt inte gott överhuvudtaget, snarare ofantligt vidrigt äckligt!
Men ååå dessa underbara, få droppar som hann slinka ner!!
Haha du är ju för rolig med ditt kaffe!
SvaraRaderaJa du är verkligen rolig med ditt kaffe!! :) Men jag förstår känslan och jag tycker du beskriver mysigheten med en kopp kaffe (eller te för min del) och en god bok, bibeln eller vad som :) Höstmörkret behöver lysas upp och vad härligt att du fick dig några droppar kaffe iaf! Hihi.. kram!
SvaraRadera